Våra befogenheter

Kustbevakningen har befogenheter inom räddningstjänst, kontrollverksamhet och brottsbekämpande verksamhet. I tull- och gränskontrollsammanhang har kustbevakarna långtgående befogenheter, som till exempel att preja, stoppa och borda fartyg.

Att bevaka landets kuster för att upptäcka och förhindra brott, som till exempel smuggling, har gamla traditioner. Redan för 370 år sedan hade Sverige en kustbevakning, strandridarna. Under århundradena har verksamheten utvecklats till att idag vara en modern myndighet med långt fler uppgifter och med nära 750 anställda. 2015 blev Kustbevakningen en egen civil statlig myndighet under Justitiedepartementet. Mellan 1988-2014 sorterade Kustbevakningen under Försvarsdepartementet och innan dess Tullverket.

Regelsamling för Kustbevakningen

Kustbevakningens befogenheter regleras genom ett flertal lagar, som finns sammanställda i Regelsamling för Kustbevakningen. Länk till denna hittar du till höger.

Sök i regelsamlingen

När du använder sökfunktionen på denna webbplats görs sökningen även bland informationen i regelsamlingen.

Utökade befogenheter genom åren

1971: Oljebekämpning till sjöss

Redan 1971 fick Kustbevakningen regeringens uppdrag att svara för oljebekämpningen till sjöss.

1974: Kemikaliebekämpning till sjöss

1974 utökades ansvarsområdet till att omfatta även kemikalieutsläpp.

1978: Havsfiskeövervakning

1978 fick Kustbevakningen dessutom ansvar för havsfiskeövervakning.

1982: Polisiära befogenheter till havs

1982 fick kustbevakarna polisiära befogenheter till havs samt i Vänern och Mälaren.

1988: Kustbevakningen blir en egen myndighet

1988 blev Kustbevakningen en egen civil statlig myndighet under Försvarsdepartementet, med ansvar för miljöräddning till sjöss. Därutöver skulle Kustbevakningen fungera som en samverkansmyndighet till sjöss inom bland annat Tullens, Polisens, Fiskeriverkets och Sjöfartsverkets verksamhetsområden. Sedan dess har Kustbevakningens uppdrag och befogenheter utökats kontinuerligt.

2000: Sjöövervakningsuppdraget

År 2000 fick Kustbevakningen uppdraget att samordna och förmedla civil sjöinformation.

2001: Schengeninträde och gränskontroll

Kustbevakningen fick i samband med Schengeninträdet 2001 ansvar för mottagande och kontroll av förhandsanmälningar av in- eller utresa i Sverige, och så småningom även uppgiften att hantera förhandsanmälningar om sjöfartsskydd.

2002: Förundersökning om utsläppsbrott

År 2002 fick Kustbevakningen uppgifter och befogenheter att inleda och bedriva förundersökning om utsläpp från fartyg.

2002: Kriminalunderrättelseverksamhet och riskanalyser

Under 2002-2003 fick Kustbevakningen uppdraget att bedriva kontroll- och övervakningsverksamhet utifrån underrättelser och brottsmisstankar. I syfte att upptäcka och förhindra brott kom senare också författningsstöd för att bedriva kriminalunderrättelseverksamhet och för att automatiserat behandla uppgifter om misstänkt grov brottslig verksamhet.

2005: Farligt gods

Kustbevakningen fick under 2005 ett ökat och eget ansvar för kontroll av in- och utgående farligt gods i hamnar.

2006: Ordningsbot

Från och med 2006 har en kustbevakningstjänsteman rätt att utfärda föreläggande om ordningsbot för vissa sjötrafikförseelser och för förseelser vid transport av farligt gods.

2007: Fiskerikontroll

I januari 2007 tog Fiskeriverket över ansvaret för landningskontroller av fisk. Kustbevakningen ansvarar fortfarande för fiskerikontrollerna till sjöss.

2008: Befogenhetsutredningen

Under 2008 genomförde överåklagaren Gunnel Lindberg en utredning om Kustbevakningens befogenheter. I utredningen föreslås att Kustbevakningen ska få en tydligare roll som brottsbekämpande och ordningshållande myndighet till sjöss och ett ökat eget ansvar för brottsutredande åtgärder.

Kustbevakningen får enligt förslaget inleda förundersökning vid fler typer av brott än idag, en ökad möjlighet att biträda andra myndigheter och en tydligare reglering av det geografiska verksamhetsområdet. Ännu är inget beslut fattat av regeringen om förslaget. Läs mer om utredningen under länken till höger.

2008: Ratt- och sjöfylleri

Från och med den första juli 2008 får Kustbevakningen befogenhet att inleda förundersökning vid både ratt- och sjöfylleri.

2010: Sjöfylleri

Den 1 juni 2010 infördes en promillegräns på 0,2 promille till sjöss. Regeln gäller alla fartyg som kan framföras i minst 15 knop eller har ett skrov som är minst tio meter. Det innebär att Kustbevakningen och Polisen får göra slumpmässiga nykterhetskontroller av personer som framför denna typ av fartyg.